Hälsa är ju när vår kropp och själ befinner sig i balans. Lagom aktivitet och stimulans, lagom vila, hyfsat bra kost och lagom allt möjligt som ingår i livet.
Balans är inte ett perfekt läge hela tiden, det finns inte. Balans är när det svajar lite kring det perfekta läget. Obalans märks när vi kommer för långt i svajet.
Långvarig stress verkar vara orsaken som får oss ur balans på flest områden.
Stressreaktionen i kroppen är egentligen bra. Den får oss att öka takten, bli starkare och mer koncentrerade. Problemen kommer när denna reaktion drar igång för minsta grej eller håller på för länge. Till slut märker vi inte att vi är stressade. Det blir ett normalläge. Det är nu stressen blir skadlig.
Att ständigt pumpa ut stresshormoner gör att vi får svårt att gå ner i varv och slappna av. Det tar tid att somna. Efter ett tag sover man dock bra – närsomhelst och varsomhelst.
Matsmältningen prioriteras bort när man är stressad och vi kan få svullen och bullrig mage eller tarmbesvär.
Kroppen förbrukar mer vitaminer och mineraler och vi får brister. Immunförsvaret försvagas. Förkylningarna duggar tätt eller blir långvariga.
Våra hormoner blir svajiga och eftersom de styr det mesta blir det obalans på fler områden, t.ex. viktuppgång (en del magrar av), PMS, underfunktion i sköldkörteln, och i värsta fall utmattning/utbrändhet och depression. Då har alla kroppens system spårat ur.
Ju längre vi låter stressen gnaga på oss, desto längre tid tar det att hitta tillbaka.
Och det är inte att bara tänka ”Nu ska jag ta det lugnt”. Det räcker ju med att vi tänker på ”det där” för att reaktionen ska dra igång. Här behövs listiga strategier och mycket övning.
Ett verktyg jag tycker är bra är Mindfulness. Där tränar man sig i att lägga märke till sig själv, lite som om man står bredvid och ser sig själv, och när man kan det kan man lära sig att stoppa reaktioner eller agerande, exempelvis:
”Jaha, nu kommer irritationen. Vad står den för? Det är för att jag känner mig pressad. Jag hinner inte. Okej- säg nej.”
Andningen är något vi oftast inte tänker på men som vi kan styra. Vid stresspåslag blir diafragman (andningsmuskel i mellangärdet) ofta spänd och andetagen stannar i övre delen av bröstkorgen. Detta gör stressymptomen värre. En ond cirkel.
Genom att medvetet göra långa utandningar kommer inandningarna att nå allt djupare ner mot magen och diafragman slappnar av.
Det finns flera andningstekniker som lugnar sinnet, och hjälper syresättning och kondition.
Ett annat verktyg heter ”rutiner och regelbundenhet”. Äta, sluta jobba, träna, vila, sova på regelbundna tider, schemalägga slappar tid.
Sen är det bra att fundera på vad vi äter. När man är stressad förbrukar kroppen mycket energi och vill ha snabb påfyllning, snabba kalorier, snabb mat, snabbmat, fikabröd (och mer kaffe), sötsaker.
För att sakta ner karusellen behöver hela vi bli långsamma.
Gå långsamt, ge oss extra tid (kräver planering), äta långsamt, och äta långsam mat. Grönsaker, mer grönsaker, frukt, fibrer, bra fetter som kokosolja och smör, fisk, nötter och frön.
Dra ner rejält på snabba och tomma kalorier som fikabröd, godis, alkoholhaltiga drycker, läsk, hamburgare o korv, färdigmat.
Vi lever på tvåtusentalet men inuti är vi likadana som när vi sprang på savannen och samlade rötter, snäckor och frukt. ”Verkmästaren-i-magen” känner inte igen nymodigheter som sötningsmedel, smakförstärkare, bekämpningsmedel, och konserveringsmedel. Bli en etikettläsare när du handlar och välj varor med så få onaturliga ingredienser som möjligt och mest ekologiskt.
I ”balans” ingår ”ha kul”. Ge dig själv en biobiljett, ett soffhäng, en kväll med de du tycker om.
I mitt jobb som kinesiolog, massageterapeut och zonterapeut möter jag många med stressymptom.
En del personer kommer med problem de inte ens kopplat till stress.
Jag börjar oftast med att söka vitamin- och mineralbrister. Kroppen behöver ju alla sorters byggstenar för att vara stark. Sen kan jag lugna och balansera nervsystemet och minska symptom (t.ex. smärta, matsmältningsbesvär). Om andningen är låst lättar jag på spänningar runt bröstkorgen och ger övningar.
Och så ett sista ord: Låt det ta tid. Hur länge höll vi på att stressa innan vi ens förstod att det var det vi gjorde? Vägen till balans och harmoni är inte en motorväg. Snarare en skogsstig som man tappar bort då och då. När vi inte längre vill köra motorvägen, när skogsstigen inte längre känns tråkig utan kanske till och med intressant och vilsam, då har vi kommit långt. Och vi kanske vill fortsätta så resten av livet?
Var oduktig oftare. Ha kul, det är vi värda!
Av Åsa jalloh, www.reflexibel.se